Lördag idag. Hela veckan har gått i sjukans tecken. Det började med att Vilmer blev förkyld och sedan var det Martins tur. Vi snackar om förkylningen med stort F (jo, det beror delvis på att han är man, men det var faktiskt lite synd om honom oxå). När veckan närmade sig sitt slut var det Joels och Moas tur (otur) att åka på det.

Moa blev kass som bara den. Vi hade inbokat tid till hennes doktor i fredags och det var väl det. Hon fick lite nya mediciner att prova. Det är inte kul när hon blir infekterad. Allt blir ungefär 100 gånger värre än för någon annan. Jag lider med henne. Känslan av maktlöshet när jag inte kan få henne att sluta hosta är tung. Jag önskar så att jag kunde byta med henne. Lungröntgen igår visade någon (några?) ny förändring i lungorna, det känns inte bra.

Hennes doktor bestämde att vi ska intensifiera besöken på sjukhuset till varannan vecka istället för var fjärde. Då får hon träffa både sköterska och sjukgymnast och om hon vill kan hon träffa sin kurator och prata med. Hoppas att det kan hjälpa.

Idag vaknade jag och känner mig tjock i halsen och har ont i öronen. Jag tänker ignorera det jag känner för jag har inte tid/lust/ork att vara sjuk.

Jag lider av sömnbrist och det gör att mitt tålamod inte är på topp.

Solen skiner iallafall och senare i eftermiddag ska jag troligen träffa en gammal barndomsvän. Jag vågar inte bjuda hit henne med rädsla för att smitta ner henne men vi planerar ta en fika på stan.

Längtar efter våren.